STEEP-analys: så kartlägger du krafterna som formar din framtid

STEEP-analys som bild: fem mässingsinstrument på ett lampupplyst kartbord, förenade av guldtrådar som möts i en punkt.
STEEP-analys: fem fält för att avsöka framtiden. AI-genererad illustration; kortdesign: Competitive Futures.

Engelsk version (English version): STEEP Analysis: How to Scan the Forces Shaping Your Future

STEEP-analys är en checklista med fem fält, Samhälle, Teknik, Ekonomi, Ekologi och Politik, som ser till att en framtidsstudie blickar bortom gränserna för den egna branschen. Det är det första verktyget de flesta framtidsforskare tar fram och ett av de enklaste. Dess uppgift är att hindra ett team från att bara studera det som det redan kan studera.

I korthet

  • Vad det står för: Society, Technology, Economics, Ecology och Politics, alltså Samhälle, Teknik, Ekonomi, Ekologi och Politik.
  • Vad det gör: det tvingar fram en avsökning av trender inom alla fem fälten, så att social, miljömässig och politisk förändring får samma uppmärksamhet som teknik och marknader.
  • Var det kommer ifrån: från traditionen av omvärldsanalys inom affärsstrategi, som brukar härledas till Francis Aguilars bok Scanning the Business Environment (1967). PEST och PESTEL är nära släktingar.
  • Var det passar in: allra först i ett framsynsprojekt, för att bestämma vad som ska undersökas, och igen mot slutet, för att tolka vad resultaten betyder.
  • Hur lång tid det tar: en första genomgång tar en eftermiddag. Den research den leder till tar veckor.

Vad de fem bokstäverna omfattar

Omslaget till Future, Inc. av Eric Garland (AMACOM, 2007).
Future, Inc. (AMACOM, 2007)

I Future, Inc. (AMACOM, 2007) presenterade jag STEEP som ”ett av de mest grundläggande verktyg framtidsforskare har” och tillade att det kanske inte är känt utanför yrket. Här är vad varje bokstav omfattar, med exemplen från boken.

  • Samhälle: demografi, familjeliv, folkhälsa och religion.
  • Teknik: bioteknik, kemi och materialvetenskap, informationsteknik, tillverkning och nanoteknik.
  • Ekonomi: globalisering av handel och arbete, fattigdom och klyftan mellan rika och fattiga, inflation och valutasvängningar.
  • Ekologi: global uppvärmning, tillgång till rent vatten, matjord och jordbrukssystem samt luftkvalitet.
  • Politik: internationella styrorgan, krig och regionala konflikter, statlig reglering och myndighetstillsyn, lagstiftningstrender och rättstvister.

Listan är bred med avsikt. Som jag skrev i boken: ”Ingen på jorden är samtidigt expert på var och en av dessa fem kategorier, och just bredden i vart och ett av begreppen får dig att tänka på frågor utanför din egen bransch och ditt eget expertområde.”

Det är hela mekanismen. En ingenjör som lämnas ensam fyller i teknikraden. Ett ekonomiteam fyller i ekonomin. STEEP gör de tomma raderna synliga.

Var STEEP kommer ifrån och hur det skiljer sig från PEST och PESTEL

Idén att avsöka omvärlden kategori för kategori kommer från affärsstrategin. Den vanliga utgångspunkten är Francis J. Aguilar vid Harvard Business School, vars bok Scanning the Business Environment från 1967 delade in omvärlden i fyra sektorer: ekonomisk, teknisk, politisk och social. Senare författare kastade om och utökade bokstäverna.

RamverkKategorierKommentar
ETPS (Aguilar, 1967)Ekonomisk, teknisk, politisk, socialDe ursprungliga fyra sektorerna.
PESTPolitisk, ekonomisk, social, tekniskSamma fyra i annan ordning. Vanligt i marknadsföringsläroböcker.
STEEPSamhälle, teknik, ekonomi, ekologi, politikGör naturmiljön till ett eget fält. Framtidsforskarnas standard.
PESTELPolitisk, ekonomisk, social, teknisk, miljömässig, juridiskBryter ut juridiken ur politiken. Används i den brittiska regeringens framsynsarbete och vanligt i företagsekonomisk undervisning.

Skillnaderna betyder mindre än man tror. Den brittiska Government Office for Science lär ut PESTLE i sin Futures Toolkit och säger till moderatorer att de kan använda ”alla alternativa angreppssätt” som passar projektet. I den STEEP jag använder hör reglering, lagstiftning och rättstvister alla till Politik, så ingenting av ”L” i PESTEL går förlorat.

Välj ett ramverk och använd det varje gång. Konsekvens gör att du kan jämföra en studie med nästa.

Ett genomarbetat exempel: chokladens framtid

I boken bad jag läsarna föreställa sig en chokladkaka och sedan svara på en fråga: vad är chokladkakornas framtid? Det finns inga datorchip i dem. Ingen har bråttom att släppa en ny version. Det ser ut som en produkt utan någon framtid att studera.

Kör den sedan genom STEEP och fråga vad som är relevant.

FältTrender som Future, Inc. (2007) pekade ut för choklad
SamhälleÖkande diabetes hos barn; en fetmaepidemi i USA och i världen
TeknikSjunkande priser på RFID-chip och biosensorer för förpackningar; materialvetenskapen utvecklar smarta material
EkonomiValutasvängningar i länderna där kakao odlas; förändrade priser på socker och sockerersättning
EkologiSkövlingen av regnskog höjer kakaopriset; den globala uppvärmningen påverkar odlingen av socker och kakao
PolitikFler stämningar mot företag; ny hälsopolitik för att hantera fetma

Tabellen är den lätta halvan. Värdet kommer från det som boken kallade trendernas sammanflätning:

  • Fetma hos barn + diabetes = en möjlig allmän motreaktion mot skräpmat.
  • RFID + smarta material = förpackningar som kan visa om de har manipulerats.
  • Regnskogsskövling = tryck på den internationella kakaomarknaden, högre kostnader och lägre marginaler.
  • Fetma + fler grupptalan = efter förlikningarna med tobaksindustrin kan advokater gå efter godistillverkarna.

Som jag uttryckte det då: ”Det är sammanflätningen av alla dessa trender på en gång som orsakar till synes kaotisk, oväntad förändring.” En chokladkaka visade sig ligga mitt i folkhälsa, materialvetenskap, råvarumarknader, tropisk ekologi och rättstvister.

Hur chokladtabellen har åldrats

Två rader i tabellen från 2007 har sedan dess gett upphov till händelser som ingen godistillverkare kunde bortse från.

  • Politik och ekologi. År 2023 antog Europeiska unionen sin förordning om avskogningsfria produkter. Kakao är en av de sju råvaror den omfattar, och choklad hör till produkterna som framställs av dem.
  • Ekologi och ekonomi. I december 2024 nådde kakaoterminerna i New York rekord över 12 000 dollar per ton. Internationella kakaoorganisationens marknadsrapport för den månaden angav svår torka i de största producentländerna.

Tabellen förutsåg ingen av händelserna. Den satte däremot ekologi och politik på ett chokladföretags läslista flera år innan de nådde produktionskostnaden, vilket är det mesta ett avsökningsverktyg kan göra. Bokens egen slutsats står sig: ”om förändring kan drabba choklad kan den drabba dig.”

Tabellen hade också en lucka. Ingenting i mitt exempel från 2007 nämner barnarbete på kakaoodlingar. Frågan var redan offentlig: i september 2001 skrev choklad- och kakaobranschen under Harkin-Engel-protokollet, ett åtagande att avskaffa de värsta formerna av barnarbete inom kakaoodlingen. En undersökning som finansierades av USA:s arbetsmarknadsdepartement och genomfördes av NORC vid University of Chicago uppskattade senare att omkring 1,56 miljoner barn utförde barnarbete i kakaoproduktionen i Elfenbenskusten och Ghana under säsongen 2018–19. Jag kom till ämnet senare, genom mitt arbete med människohandel. Det hör hemma i Samhälle-raden i varje chokladtabell som ritas i dag, och det påminner om att en tabell som fylls i av en enda person har den personens blinda fläckar.

Så gör du en STEEP-analys

  1. Namnge ämnet. En produkt, en marknad, en policy eller ett beslut. Var konkret. ”Vår verksamhet” är för stort. ”Chokladkakor som säljs i Nordamerika” fungerar.
  2. Gå igenom de fem listorna. Skriv för varje fält ned varje trend som kan beröra ämnet. Filtrera inte än.
  3. Avgör relevansen. Fråga vilka punkter som kan förändra vilka dina kunder är, vad din produkt kostar, vad lagen tillåter eller vad dina konkurrenter kan göra. Stryk resten.
  4. Undersök trenderna vid källan. En trend på en lapp är en gissning. Hitta originaldata bakom varje trend. Vår guide till trendanalys (på engelska) visar hur.
  5. Koppla ihop dem. Ta trenderna parvis och skriv vad som händer när de möts. För en liten uppsättning gör du det för hand. För en stor använder du en korsimpaktmatris.
  6. Rita systemet. STEEP säger vad du ska titta på. En systemkarta (på engelska) visar hur delarna påverkar varandra. I boken var jag tydlig med det här stegets begränsningar: ”Poängen med systemtänkande är inte att upptäcka framtiden; den är att ge en utgångspunkt för det kommande arbetet.”
  7. Återvänd till STEEP i slutet. När researchen är klar använder du de fem fälten igen för att tolka den.

STEEP som filter för konsekvenser

Steg 7 är den halva av STEEP som de flesta guider utelämnar. När en studie hittar något stort är den naturliga reaktionen ”det här ändrar allt”. Det hjälper inte ett planeringsteam. I kapitel 5 i Future, Inc. rekommenderade jag att varje viktigt fynd körs tillbaka genom de fem fälten i form av frågor:

  • Samhälle: Kommer detta att påverka människor? Vad händer med familjestrukturen? Kommer arbetslivet att förändras?
  • Teknik: Innebär detta att en ny teknik blir tillgänglig? Kommer den att tränga undan en befintlig? Hur måste forskning och utveckling reagera?
  • Ekonomi: Kommer detta att förändra de flesta företag? Måste regeringar ändra finanspolitiken? Kommer konsumenterna att bete sig annorlunda?
  • Ekologi: Vad innebär detta för de naturliga system som bär oss? Kommer det att skapa en ny påfrestning?
  • Politik: Hur förändrar detta styrningen? Kommer nya grupper att börja utöva påtryckningar på staten?

Använd på det sättet gör STEEP ett enda fynd till en strukturerad uppsättning andra ordningens effekter.

Vanliga misstag

  • Att bara fylla i T och E. I How to Predict the Future…and WIN! (2011) lyder tips 11 från den påhittade dr Egon: ”Lita på teknik och affärer; strunta i kultur, samhälle och filosofi.” Mitt svar i den boken: ”Framtiden bestäms av mycket mer än affärslivet.” Om raderna för samhälle och politik i din tabell är tunna har du hittat din blinda fläck.
  • Att stanna vid listan. Fem kolumner med trender är en inventering. Insikten finns i samspelet.
  • Att använda källor från ett enda land. En STEEP-avsökning som bygger på ett enda lands press ärver det landets antaganden. Se vår guide till OSINT på främmande språk.
  • Att skriva rubriker i stället för trender. ”AI” är en rubrik. En trend är en mätbar förändring över tid, med en källa bifogad.
  • Att bara göra det en gång. Fälten förändras inte. Innehållet gör det.

Vad STEEP lär oss om att bygga en underrättelsefunktion

En STEEP-tabell är också ett organisationsschema för ett omvärldsbevakningsteam. Tilldela varje fält en person eller en liten grupp, så har du garanterat att någon varje vecka läser utanför branschpressen. Tilldelningen betyder mer än talangen. De flesta organisationer har redan anställda som följer politik, demografi eller miljöreglering av personligt intresse. Få har sagt till dem att det ingår i jobbet.

Tre rutiner gör skillnaden. Ge varje fält en ägare. Gå igenom tabellen enligt ett fast schema, inte när en kris tvingar fram det. Och kräv att varje punkt har en källa och ett datum, så att nästa genomgång kan se vad som har rört sig.

Vanliga frågor

Vad står STEEP för?

Society, Technology, Economics, Ecology och Politics, alltså Samhälle, Teknik, Ekonomi, Ekologi och Politik. En del författare skriver social, teknisk, ekonomisk, miljömässig och politisk. De fem fälten är desamma.

Vad är skillnaden mellan STEEP och PESTEL?

PESTEL lägger till juridik som en sjätte kategori och kallar naturmiljön ”miljömässig”. STEEP håller juridiken inom Politik. Båda härstammar från samma tradition av omvärldsanalys, och båda fungerar om man använder dem konsekvent.

Vem uppfann STEEP-analysen?

Ingen enskild person. Angreppssättet härleds oftast till Francis Aguilars bok Scanning the Business Environment (1967), som använde fyra kategorier. Senare författare lade till ekologi som en femte.

När ska jag använda STEEP-analys?

I början av varje framsyns-, strategi- eller marknadsinträdesprojekt, för att bestämma vad som ska undersökas, och igen i slutet, för att tolka vad du har hittat.

Är STEEP-analys samma sak som SWOT?

Nej. STEEP avsöker omvärlden. SWOT sorterar det du vet i styrkor, svagheter, möjligheter och hot. En bra STEEP-avsökning levererar de möjligheter och hot som en SWOT behöver.

Hur lång tid tar en STEEP-analys?

En första genomgång med en liten grupp tar två till fyra timmar. Att undersöka de trender som dyker upp och reda ut hur de samspelar är det egentliga projektet, och det kan ta veckor.

Arbeta med Competitive Futures

Competitive Futures genomför omvärldsanalyser och framsynsprojekt för företag och myndigheter, och utbildar team att göra dem själva. Om din organisation vill få syn på krafterna utanför sin bransch, kontakta företaget (på engelska).

Läs mer

Källor

  • Garland, Eric. Future, Inc.: How Businesses Can Anticipate and Profit from What’s Next. New York: AMACOM, 2007. Chapter 2, “Systems Thinking,” and chapter 5, “Strategic Implications.”
  • Garland, Eric. How to Predict the Future…and WIN! Wallingford Press, 2011. Tip 11.
  • Aguilar, Francis J. Scanning the Business Environment. New York: Macmillan, 1967.
  • Government Office for Science (UK). The Futures Toolkit, 2nd edition, 2024, and “Driver Mapping: Facilitation Worksheet,” 29 August 2024. https://assets.publishing.service.gov.uk/media/66c4493f057d859c0e8fa778/futures-toolkit-edition-2.pdf and https://www.gov.uk/government/publications/driver-mapping-facilitation-worksheet/driver-mapping-facilitation-worksheet
  • Regulation (EU) 2023/1115 of the European Parliament and of the Council of 31 May 2023 on deforestation-free products. https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2023/1115/oj
  • International Cocoa Organization. Cocoa Market Report, December 2024. https://icco.org/wp-content/uploads/Cocoa-Market-Report-December-2024.pdf
  • “Protocol for the Growing and Processing of Cocoa Beans and Their Derivative Products” (Harkin-Engel Protocol), September 2001. https://cocoainitiative.org/knowledge-hub/resources/harkin-engel-protocol
  • NORC at the University of Chicago. Assessing Progress in Reducing Child Labor in Cocoa Production in Cocoa Growing Areas of Côte d’Ivoire and Ghana. Final report for the U.S. Department of Labor, October 2020. Summary: https://www.dol.gov/sites/dolgov/files/ILAB/Cocoa%20Webinar%20-%20Final.pdf