Andra ordningens effekter: Än sen? Tänk om? Vad mer?

Engelsk version (English version): Second-Order Effects: So What? What If? What Else?
Andra ordningens effekter är följderna av följderna. En förändring sker, något följer direkt av den, och sedan följer något av det. Det första steget är oftast uppenbart för alla. I det andra och tredje vinns eller förloras strategin, eftersom få ser så långt fram och effekterna kommer ändå.
I korthet
- Vad de är: de indirekta resultaten av en förändring. Första ordningens effekter följer av själva förändringen. Andra och tredje ordningens effekter följer av effekterna.
- Varför de spelar roll: första ordningens effekt har alla redan räknat in. I de följande finns överraskningen, hotet och möjligheten.
- Hur man hittar dem: ställ tre frågor till varje viktig trend. Än sen? Tänk om? Vad mer?
- Hur långt man ser: 5 till 20 år för strategiska frågor. Närmare än så blir samtalet taktiskt.
- Verktyg: framtidshjulet (på engelska) för en enda förändring, korsimpaktanalys för många och STEEP som filter.

En gammal idé med en lång skriftlig tradition

Iakttagelsen att handlingar får effekter utöver den avsedda är inte ny. År 1850 byggde den franske ekonomen Frédéric Bastiat en essä, Det man ser och det man inte ser, kring skillnaden mellan en åtgärds omedelbart synliga effekt och de senare effekter som inte syns och måste förutses.
År 1936 gav sociologen Robert K. Merton problemet dess moderna form i ”The Unanticipated Consequences of Purposive Social Action”. Han förklarade varför människor inte förutser resultaten av sina egna avsiktliga handlingar: gränser för vad de vet, fel i resonemanget, ett omedelbart intresse så trängande att det tränger undan det långa perspektivet, värderingar som utesluter vissa hänsyn och förutsägelser som ändrar den situation de beskriver.
Framtidsforskare gjorde iakttagelsen till en arbetsmetod. År 1971 utvecklade Jerome Glenn framtidshjulet, som placerar en förändring mitt på sidan och ritar dess följder utåt i ringar. I Future, Inc. (AMACOM, 2007) beskrev jag den bakomliggande idén så här: ”Eftersom världen är hyperuppkopplad förändrar ingenting bara en aspekt av livet; effekterna sprider sig i vågor. Många överväger den första nivån av förändring men ser inte djupare.”
De tre frågorna
Kapitel 5 i Future, Inc. inleds med tre frågor: ”Än sen? Tänk om? Vad mer?” De är hela disciplinen i några få ord.
- Än sen? Du har en trend och data som stöder den. Vad ändras för dina kunder, dina kostnader, dina konkurrenter eller ditt rättsliga läge?
- Tänk om? Tänk om trenden snabbas på, stannar av eller sammanfaller med en annan? Tänk om en osannolik men genomgripande händelse slår ner ovanpå?
- Vad mer? Vad mer ändras på grund av den första förändringen? Ställ sedan frågan igen till svaret.
Det är den tredje frågan som ger andra och tredje ordningens effekter. Behandla varje svar som en ny utgångspunkt och fråga igen.
Boken lägger till fem kontroller för varje framtidsbild:
- Pekar den på nya konkurrenter som kan ta affärer från oss?
- Är kunderna desamma? Blir de fler eller färre?
- Pekar den på ny reglering, eller på en offentlig politik som vi borde försöka påverka?
- Hur påverkar den både utvecklingsländer och industriländer?
- Väntar nya rättsliga skyldigheter på oss?
Tre ”implikationer” som inte är implikationer
De flesta presentationer om ”framtiden för” en bransch når aldrig andra ordningen, eftersom de stannar vid slutsatser som låter insiktsfulla men inte är det. I boken tog jag upp tre.

1. ”I morgon blir konkurrensen hårdare än någonsin.” Konkurrens har alltid funnits. Att säga att den kommer att finnas kvar säger ingenting till en planerare. Konkurrens blir en implikation när dess struktur ändras. Bokens exempel från 2007: när en professionell inspelning kan göras med utrustning för 1 000 dollar i stället för studiotimmar för 100 000 dollar, eller när det kostar 300 000 dollar i stället för 300 miljoner att gå in i stålbranschen, ändras antalet konkurrenter med flera storleksordningar. Den nyttiga frågan är varför den blir hårdare.
2. ”I framtiden blir vi effektivare.” Varje ekonomisk förändring i historien har jagat effektivitet. Att påstå att morgondagen blir som i dag, bara snabbare, kommer från det som boken kallade ”ett sinne som inte kan greppa framtiden”. Effektivitet blir en implikation när den tar ett språng. Om utvecklingstiden för ett läkemedel faller från 15 till 5 år har strateger något att arbeta med.
3. ”Den här nya prylen bevisar att framtiden redan är här.” I boken sade jag det rakt ut: ”Framtiden är inte nu. Nu är nu.” En talare som presenterar dagens produkt som ”framtiden” har slutat föreställa sig vad de kommande tio årens teknik kommer att göra med samma bransch.
Alla tre underkänns på samma test. Vart och ett beskriver en första ordningens fortsättning av nuet. Inget av dem frågar vad mer som ändras.
Hur långt man ser
Andra ordningens effekter tar tid att nå fram, och därför spelar tidshorisonten roll. Bokens regel är att en framtidsstudie ska omfatta 5 till 20 år. Under fem år dras diskussionen mot taktik: årets budget, nästa års lansering. Det arbetet behövs, men det är inte strategi. En strategisk fråga förtjänar en horisont som ligger så långt bort att dagens begränsningar släpper och effekter av högre ordning får utrymme att visa sig.
Ett praktiskt exempel: regelefterlevnadskostnader och de-risking
Det här är en kedja som dokumenterats av den institution där den börjar. I april 2023 publicerade USA:s finansdepartement sin De-risking Strategy, en studie som kongressen hade krävt i Anti-Money Laundering Act från 2020.
- Drivkraften. Banker måste bedöma och hantera risken för penningtvätt och finansiering av terrorism hos sina kunder. Att göra det för kunder med högre risk kostar pengar.
- Första ordningens effekt. Bankerna lägger mer på regelefterlevnad för de kunderna. Det är det avsedda resultatet.
- Andra ordningens effekt. Vissa banker slutar betjäna hela kategorier av kunder, eftersom relationerna inte längre lönar sig när kostnaden för regelefterlevnad räknats in. Finansdepartementet kallar detta de-risking: att ”urskillningslöst avsluta eller begränsa affärsrelationer” med breda kategorier av kunder. Det drog slutsatsen att lönsamheten var den främsta faktorn. Hårdast drabbade blev små och medelstora betalningsförmedlare, ideella organisationer som verkar i högriskländer och utländska banker med liten korrespondentvolym.
- Tredje ordningens effekt. Finansiell verksamhet lämnar det reglerade systemet. Finansdepartementet konstaterade att de-risking driver ut verksamhet ur reglerade kanaler, hindrar remitteringar och försvårar överföringen av humanitärt bistånd och katastrofhjälp. Det beskrev förskjutningen som en möjlig risk för den nationella säkerheten.
Ett regelverk som skulle göra pengar lättare att se skapade i tredje steget pengar som är svårare att se. Ingen ville det. Finansdepartementet upptäckte det genom att göra det som den här sidan beskriver: följa sin egen regel utåt och fråga vad mer som ändras.
För ett företag läses samma kedja som en serie frågor. Om vi bankar, betalar eller skänker via någon av de tre kategorierna, vilka av våra relationer kan då kapas? Vem tar över affärerna som reglerade banker lämnar? Vad skulle en tillsynsmyndighet göra härnäst?
Så spårar du andra ordningens effekter steg för steg
- Välj en drivkraft och formulera den exakt. En trend, en prognos, en ny regel eller ett jokerkort. Vaga drivkrafter ger vaga kedjor.
- Lista första ordningens effekter. Fråga ”än sen?” om kunder, kostnader, konkurrenter och lag. Det är effekterna som dina konkurrenter också ser.
- Fråga ”vad mer?” om varje första ordningens effekt. Skriv ner andra ordningens effekter. Räkna med att listan växer.
- Upprepa en gång till. Tredje ordningens effekter är osäkrare och mer värdefulla. Markera dem som överraskar rummet.
- Kör resultaten genom STEEP. Gå igenom varje ring efter effekter på samhälle, teknik, ekonomi, ekologi och politik. De flesta team upptäcker att de bara skrev ner teknik och ekonomi.
- Fråga ”tänk om?”. Ändra ett antagande eller lägg till ett jokerkort och se vilka kedjor som brister.
- Rangordna det du hittat. Bokens regel: ”De implikationer du ska oroa dig för är de som är så stora att det tar tid att göra rätt förändring i ditt företag.” De går till ledningen. Resten hamnar på en bevakningslista.
Gör det tillsammans med andra. Som jag skrev i boken: ”Implikationer är verkligen en lagsport.” En grupp på fem till tio personer med olika bakgrund ser kedjor som ingen analytiker skulle se ensam.
Vanliga misstag
- Att stanna vid första ordningen. Första ordningens effekt står i pressmeddelandet.
- Att ta en klyscha för en implikation. Se de tre fallen ovan.
- Att bara följa tekniken. Ny teknik ändrar människors beteende, och förändrade människor söker ny teknik. Lämna ute den sociala halvan, så hamnar kedjan fel i andra steget.
- Att behandla kedjan som en spådom. En tredje ordningens effekt är en möjlighet att bevaka, med en mening resonemang bifogad så att den kan prövas senare.
- Att leta efter de effekter som passar dig. Hot och möjligheter kommer ur samma övning. Om du bara hittade en sort, titta igen.
Vad andra ordningens effekter lär oss om att bygga en underrättelsefunktion
En underrättelserapport som stannar vid första ordningens effekt är en nyhetssammanfattning. Läsaren kunde ha fått den från tidningen. Det en företagsledning betalar en underrättelsefunktion för är de två följande stegen: vad den här händelsen sätter i gång och vad det i sin tur sätter i gång.
Tre vanor bygger den förmågan. Kräv ett avsnitt om implikationer i varje produkt, uppställt som ”än sen, tänk om, vad mer”. Dokumentera kedjorna med resonemanget bakom varje länk, så att teamet senare kan se vilka länkar som höll. Och sätt människor från fler än en disciplin på analysen, eftersom en jurist, en ingenjör och en sociolog förlänger kedjan i var sin riktning.
Vanliga frågor
Vad är en andra ordningens effekt?
Följden av en följd. En förändring ger en direkt första ordningens effekt, och den effekten ger i sin tur ytterligare resultat. De senare resultaten är andra ordningens effekter.
Vad är ett exempel på en andra ordningens effekt?
Billiga transistorer gjorde skrivbordsdatorn möjlig. Det är första ordningen. Chefer började skriva sina egna brev. Det är andra ordningen. Skrivbyråerna försvann, vilket förändrade vilka jobb på kontor som stod öppna för kvinnor. Det är tredje ordningen. Exemplet kommer från Future, Inc.
Vad är skillnaden mellan andra ordningens effekter och oavsiktliga konsekvenser?
De överlappar. En andra ordningens effekt definieras av sin plats i kedjan. En oavsiktlig konsekvens definieras av om någon avsåg den. Många andra ordningens effekter är oavsiktliga, och vissa förutses och planeras in.
Vad är andra ordningens tänkande?
Vanan att fråga ”och sedan?” innan man handlar. Investerare, strateger och militära planerare använder begreppet för en analys som går bortom ett besluts omedelbara resultat till de reaktioner det utlöser.
Hur många ordningar av effekter ska jag spåra?
Tre är den praktiska gränsen för det mesta arbetet. Bortom tredje ordningen vilar resonemanget på för många antaganden för att vägleda ett beslut, även om det fortfarande kan antyda vad som bör bevakas.
Vilka verktyg hjälper med andra ordningens effekter?
Framtidshjulet för en enda förändring, korsimpaktanalys för samspelet mellan många förändringar och STEEP som checklista så att sociala och politiska effekter inte missas.
Arbeta med Competitive Futures
Competitive Futures håller implikationsworkshoppar och framtidsprojekt där ledningsgrupper spårar högre ordningens effekter av de förändringar som deras egna marknader står inför. För att diskutera ett projekt, kontakta företaget (på engelska).
Läs vidare
- Framtidshjulet (på engelska)
- Korsimpaktanalys
- STEEP-analys
- Scenarioplanering (på engelska)
- Tillsynsrisk (på engelska)
- 25 misstag i framtidsanalys
Källor
- Garland, Eric. Future, Inc.: How Businesses Can Anticipate and Profit from What’s Next. New York: AMACOM, 2007. Chapter 5, “Strategic Implications.”
- Merton, Robert K. “The Unanticipated Consequences of Purposive Social Action.” American Sociological Review 1, no. 6 (1936): 894–904. https://doi.org/10.2307/2084615
- Bastiat, Frédéric. “Ce qu’on voit et ce qu’on ne voit pas” (“That Which Is Seen, and That Which Is Not Seen”). Paris, 1850.
- Glenn, Jerome C. “The Futures Wheel.” In Futures Research Methodology, Version 3.0, edited by Jerome C. Glenn and Theodore J. Gordon. Washington, DC: The Millennium Project, 2009.
- U.S. Department of the Treasury. The Department of the Treasury’s De-risking Strategy. April 2023. Announcement: https://home.treasury.gov/news/press-releases/jy1438. Fact sheet: https://home.treasury.gov/news/press-releases/jy1439
Del av Competitive Futures guide till strategisk framtidsanalys (på engelska).