Systemkartläggning för strategi: så ritar du ekosystemet kring ett beslut

Flygbild av ett vattenreningsverk, föremål för en studie med systemkartläggning

Engelsk version (English version)

Fråga en chef om framtiden för hans eller hennes bransch, så får du oftast ett svar om den egna produkten. Fråga vad som kan förändra den framtiden, så får du ett svar om konkurrenterna. Båda svaren utelämnar det mesta av det som faktiskt avgör utfallet: leverantörer, tillsynsmyndigheter, kundernas vanor, ny teknik, ekonomin, miljön och de aktörer utanför branschen som ännu inte vet att de snart kommer att gå in i den. En systemkarta är sättet att samla allt detta på en enda sida innan du börjar researcha, så att du vet var du ska titta.

Vad en systemkarta är

Omslaget till Future, Inc. av Eric Garland (AMACOM, 2007), boken som lär ut systemkartläggning
Future, Inc. (AMACOM, 2007)

En systemkarta är ett diagram över allt som berör det du försöker förstå: var insatsvarorna kommer ifrån, vem som hanterar det, vem som använder det, vad det konkurrerar med och vilka yttre krafter som trycker på varje del. Den är första steget i varje seriöst projekt inom framsyn eller omvärldsbevakning, eftersom den avgör vilka trender du kommer att undersöka och vilka du kommer att bortse från.

I Future, Inc. (AMACOM, 2007) beskrev jag logiken så här: ”Framtiden för vad som helst är som ett ekosystem. Den består av en mängd olika system och aktiviteter.” Bokens tes är att affärslivet förstås bättre genom biologin än genom kriget. I ett ekosystem konkurrerar organismer, samarbetar och är beroende av varandra på samma gång, och en förändring i en del sprider sig till resten. Som jag skrev: ”Ingenting existerar i och för sig, utan som ett nät av förbindelser. När nätets natur förändras, förändras också varje del.”

Systemtänkande har en lång historia utanför framtidsstudierna. Det föddes inom ingenjörsvetenskap och managementforskning, mest känt genom Jay Forresters arbete med systemdynamik vid MIT, och den bästa korta introduktionen är fortfarande Donella Meadows essä ”Leverage Points: Places to Intervene in a System” (1999, på engelska). Du behöver ingen av den matematiken för att rita en användbar karta. Du behöver ett stort pappersark och disciplinen att hela tiden fråga: ”Vad mer berör det här?”

Ett verkligt projekt: vattnets framtid

Rader av vattenflaskor, trenden i centrum för en systemkartläggning om vattnets framtid

År 2002 ställde ett av världens största ingenjörsföretag inom infrastruktur en fråga till oss som lät enkel: vad är vattnets framtid? Företaget byggde kommunala vattensystem. Ledningen var oroad eftersom amerikanerna för första gången under deras karriär betalade extra för märkesvatten på flaska, ofta filtrerat kommunalt kranvatten som tappats på flaska och kylts. För ingenjörer som var stolta över att leverera säkert, nästan gratis vatten till varje kran verkade trenden absurd.

I stället för att börja med vattenbranschen började vi med själva vattnet. Som jag beskrev i boken frågade jag: ”Vad gör vattnet hela dagen?” Var kommer det ifrån? Vilket syfte fyller det? Vem arbetar med det? Vad kan gå fel?

Sedan ritade vi svaren som ett kretslopp: ekosystemet, vattenverket, reningen, kranen, avloppet, kloaken och tillbaka igen. Tappning på flaska dök upp som en sidogren, i konkurrens med mjölk, juice, läsk, öl och vin.

Runt kretsloppet skrev vi aktörerna (hushåll, kontor, restauranger, jordbruk, fabriker, resenärer) och skälen till att de använder vatten (törst, säkerhet, bekvämlighet, matlagning, städning). Sedan lade vi till de krafter som kunde förändra varje del: klimatet, demografin, hälsotrender, filterteknik, bioteknik och nanoteknik.

Systemkarta över vattnets framtid: vattnets kretslopp från ekosystemet via vattenverket, reningen, kranen och avloppet till kloaken, med användare, användningsområden, konkurrerande drycker och STEEP-krafter för förändring
Systemkartan över vatten, omritad efter figur 2–7 i Future, Inc.

Läs kartan i dag så står svaret på ledningens oro redan där. Flaskvatten finns på grenen bredvid läsk, mjölk och juice, inte bredvid kranen, och hälsotrender trycker på alla dessa drycker från sidans kant. Ingenjörerna såg flaskvatten som en fråga om förtroende för deras produkt. Kartan såg det som en kamp om vad människor dricker i stället för socker. Fjorton år senare drack amerikanerna för första gången mer flaskvatten än kolsyrad läsk: 39,3 gallon per person 2016, mot 38,5 för läsk, enligt Beverage Marketing Corporation (CNBC, på engelska).

Så gör du en systemkartläggning, steg för steg

Ett processchema ritat på en svart tavla, det första steget i en systemkartläggning
  1. Berätta historien och rita den. Börja med en enkel fråga: var kommer det här ifrån, och vart tar det vägen? Rita flödet som rutor och pilar, från råvara till slutanvändare och tillbaka till kassering eller återvinning. För öl, bokens genomgående exempel, betydde det jordbruk, bryggning, förpackning, transport, distribution och detaljhandel, konsumenter och avfall.
  2. Identifiera aktörerna. Lägg till alla som berör varje led: anställda, kunder, leverantörer, tillsynsmyndigheter, konkurrenter, kritiker. Fråga för var och en vad de gör, hur de förändras och vad som skulle få dem att förändras ytterligare.
  3. Lägg till krafterna. Skriv runt kanterna de trender som skulle kunna ändra någon del av flödet. Använd STEEP-checklistan så att du inte stannar vid tekniken: samhälle, teknik, ekonomi, ekologi och politik.
  4. Ta med konkurrensen du inte ser. Sätt substitut på kartan, inte bara rivaler. Vatteningenjörernas verkliga konkurrent var en läsktappare, inte ett annat ingenjörsföretag.
  5. Använd kartan för att välja din research. Varje ruta och pil är ett ställe där förändring kan börja. Rangordna dem efter hur mycket en förändring där skulle skada eller gynna dig, och undersök toppen av listan först.
  6. Sätt upp den på väggen. Bokens råd gäller fortfarande: häng kartan där ditt team ser den varje dag. En karta som bor i en presentation är glömd inom en vecka.

STEEP: checklistan som håller kartan ärlig

En uppvecklad chokladkaka, bokens exempel på STEEP-analys i systemkartläggning

STEEP står för samhälle, teknik, ekonomi, ekologi och politik (efter de engelska begynnelsebokstäverna). Dess uppgift är att dra ut dig ur din egen expertis. I boken tillämpade jag den på den tråkigaste produkt jag kunde komma på, en chokladkaka, och fann en godisbransch omgiven av rörliga delar: barnfetma och diabetes i samhällskolumnen, smarta förpackningar under teknik, valutasvängningar och sockerpriser under ekonomi, skövling av regnskog under ekologi och, under politik, möjligheten att de advokater som hade besegrat tobaksindustrin skulle ge sig på ”Big Chocolate”. Om en chokladkaka har så många förändringsvektorer har din bransch fler.

Systemkartläggning i omvärldsbevakning

En systemkarta är också det bästa skyddet mot det vanligaste misstaget inom omvärldsbevakning: att bara bevaka de konkurrenter du redan känner till. När du kartlägger hela flödet ser du var en ny aktör kan slinka in: en billigare insatsvara, en ny distributionskanal, en regel som sänker inträdesbarriären. Meadows essä gör en närliggande poäng om var förändring kommer ifrån. Hon rangordnar ställena att ingripa i ett system, från det svagaste (justera siffror som skatter och subventioner) till det starkaste (ändra systemets regler, dess mål och tankesättet bakom dem), och varnar för att de starka ”inte är intuitiva”. En rival som ändrar reglerna på din marknad slår en som bara sänker priserna.

Samma lärdom finns i min satiriska andra bok, How to Predict the Future…and WIN! (2011), under tipset ”Antyd aldrig att hela modellen kanske håller på att förändras”. Det allvarliga avsnittet under varnar för att ”i en värld av omvandling kommer du sannolikt att behöva ändra något ganska stort”, och beskriver vad som står på spel: ”En ny affärsmodell uppstår när din position i värdekedjan förändras radikalt och du ber om pengar på nya sätt, av andra skäl, från andra kunder.” En systemkarta är sättet att se det komma. Bokens varnande exempel är skivbranschen, som såg MP3 förändra dess position i värdekedjan och mest svarade med att stämma sina egna kunder.

Vanliga misstag

  • Att kartlägga organisationsschemat i stället för systemet. Dina avdelningar är inte systemet. Flödet av material, pengar, information och människor är det.
  • Att stanna vid branschgränsen. De krafter som betyder mest börjar oftast utanför den.
  • Att bli för detaljerad för tidigt. Vattenkartan blev komplex eftersom kunden ville ha detaljer. En första karta ska få plats på en sida och ta en eftermiddag.
  • Att se den som färdig. En systemkarta är en startpunkt för research, inte en slutsats. Rita om den allteftersom du lär dig.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan en systemkarta och en värdekedja?

En värdekedja visar hur ett företag tillför värde från insatsvaror till försäljning. En systemkarta visar hela ekosystemet kring ett beslut, inklusive substitut, tillsynsmyndigheter, samhällstrender och krafter som inget företag kontrollerar.

Vad är en STEEP-analys?

STEEP är en checklista för att skanna omvärlden: samhälle, teknik, ekonomi, ekologi och politik. Varianter som PEST och PESTEL lägger till eller byter namn på kategorier, men syftet är detsamma: att se till att du blickar bortom ditt eget område.

Hur lång tid tar det att bygga en systemkarta?

Ett första utkast tar några timmar med ett litet team. I ett fullständigt framsynsprojekt förfinas kartan i takt med att trendresearchen kommer in.

Läs vidare

Competitive Futures tar fram systemkartor och genomför framsynsstudier för företag och regeringar; mer information finns på tjänstesidan (på engelska).